Jag har inte riktigt haft tid att spinna i höst och den sista tiden har det rent av känts sorgligt så igår var det dags:
Jag spann färdigt ullen jag förberett till WWSIP-dagen. Jag hade tvättat den precis lagom mycket så att den var lite fet och luktade gott. Jag spann en ganska tunn tråd och navjotvinnade sedan. Det går rätt så bra nu och jag tycker att garnet blir så "garnigt". Skulle kanske uppnå samma effekt om jag tvinnade ihop tre trådar men jag tycker att det är så fiffigt att tvinna från ett enda nystan! Inte mitt bästa garn men vilken glädje att spinna igen!
I onsdags när jag kom till min arbetsplats hade någon lagt en liten chokladbit på min musmatta. En Dumle, och fast jag var grymt godissugen kändes det mest väluppfostrat att tacka innan jag glufsade i mig... Så jag hörde mig för men ingen visste varifrån den kom.
Efter en stund bestämde jag mig för två motsatta teorier, ny attack av Kitty Drew-anda:
1) Godiset kom från den person som under tisdagens lopp fick en penna och några uppmuntrande ord av mig. Lite överdriven tacksamhet, men man vet ju aldrig?
2) Godiset kom från en bitter fiende som hade preparerat chokladen med dödligt gift i övertygelsen att jag utan att betänka mig proppar i mig allt jag får (korrekt iakttagelse!). (Vi har lite motsättningar på jobbet just nu men SÅ illa tycker jag inte att det är?! Eller?)
Penn-personen nekade och giftet, om det fanns något var för svagt för jag lever ännu...
Jag har eventuellt en ny teori, ska testa den imorgon!
Vår
6 dagar sedan